tro det eller ej, men det är faktiskt sommar
jag är en hemsk människa, jag erkänner det. Jag uppdaterar väldigt sällan min blogg, är lat och smygtjock, äter dåligt och hör sällan av mig till mina vänner. I hopp om att någon av dessa läser kommer här en uppriktig ursäkt, och ursäktar samtidigt att den ursäkten kommer just här.
Jag älskar er, det gör jag verkligen. Mer än ni tror. Jag är dålig på att ta mig tid, glömmer och skäms sedan för mycket för att våga ringa (någonting som egentligen är oerhört enkelt), och jag menar det verkligen när jag säger det. Förlåt, jääte mycket förlåt.
Idag har jag jobbat hela långa dagen, 11.15-19.45. För lite tid att göra något innan och för trött för att göra någonting efteråt. Var iaf till Busse både innan och efter. Hans ben som tidigare varit riktigt svullet har nu faktiskt bättrat sig en aning. Jag kan inte säga att han är speciellt halt. Knöligt när det blir problem med sår, speciellt eftersom jag är rädd för blod. Jag ser detta som terapi. Vi har promenerat en hel del de senaste dagarna och det har faktiskt hjälpt svullnaden att gå ner riktigt mycket måste jag säga. Idag slog vi ihjäl en hel massa flugor på en gång och promenerade ner till föreningen så att han för andra gången i sitt liv fick kika på stora ridbanan och allt läskigt som kan tänkas finnas där. Jag la ut en bom för att kolla om han vågade gå över den, och efter att ha tvekat lite en gång klev han över den, ganska sansat måste jag säga! Stoppade dit en till, och han klev över den med. Sedan fick det faktiskt räcka. Lydig är han också, den lille kusen. Stannar när jag stannar, går när jag går och följer mig som en hund. Han är så charmig, min lilla kille! Hoppas nu att allt ska bli bra fort, så vi kan börja rida lite på rikigt.
Kommer att jobba rätt mycket i juli, money money money. Fast jag kommer vara sveriges blekaste tjej.
I morgon bär det av till stan för att inhandla lite kläder tror jag bestämt!
hey
Jag älskar er, det gör jag verkligen. Mer än ni tror. Jag är dålig på att ta mig tid, glömmer och skäms sedan för mycket för att våga ringa (någonting som egentligen är oerhört enkelt), och jag menar det verkligen när jag säger det. Förlåt, jääte mycket förlåt.
Idag har jag jobbat hela långa dagen, 11.15-19.45. För lite tid att göra något innan och för trött för att göra någonting efteråt. Var iaf till Busse både innan och efter. Hans ben som tidigare varit riktigt svullet har nu faktiskt bättrat sig en aning. Jag kan inte säga att han är speciellt halt. Knöligt när det blir problem med sår, speciellt eftersom jag är rädd för blod. Jag ser detta som terapi. Vi har promenerat en hel del de senaste dagarna och det har faktiskt hjälpt svullnaden att gå ner riktigt mycket måste jag säga. Idag slog vi ihjäl en hel massa flugor på en gång och promenerade ner till föreningen så att han för andra gången i sitt liv fick kika på stora ridbanan och allt läskigt som kan tänkas finnas där. Jag la ut en bom för att kolla om han vågade gå över den, och efter att ha tvekat lite en gång klev han över den, ganska sansat måste jag säga! Stoppade dit en till, och han klev över den med. Sedan fick det faktiskt räcka. Lydig är han också, den lille kusen. Stannar när jag stannar, går när jag går och följer mig som en hund. Han är så charmig, min lilla kille! Hoppas nu att allt ska bli bra fort, så vi kan börja rida lite på rikigt.
Kommer att jobba rätt mycket i juli, money money money. Fast jag kommer vara sveriges blekaste tjej.
I morgon bär det av till stan för att inhandla lite kläder tror jag bestämt!
hey
skyll dig själv, inget händer här
Jag behöver en smäll.