frauleinkohler

Jag är inte typen som har höga krav. En ny telefon skulle ju inte sitta helt fel. Annars önskar jag mig sandpapper, målartvätt, grundfärg, en ganska matt svart färg, en roller och lite penslar till kökssoffan som förhoppningsvis ska gå att klämma in i vårt nya kök. Lite vita kuddar och en renfäll. Och lite mer färg till stolarna. Några nya taklampor. Den där fina mattan som jag pekat på så många gånger. Men sen är jag nog nöjd! Eller förresten, byrån vill jag också ha! Den med massa lådor som skulle bli så fin i vardagsrummet.

Tack tomten! Tack mamma och pappa! Tack mormor och morfar! Tack farmor!

Ibland önskar jag verkligen att jag kunde tänka lika vettigt jämt, även när man blir supernervös! Men eftersom jag bara är människa lyckades jag klanta till en situation idag. En viktig grej. Som kunde ha lett till ett bra jobb. Om jag inte hade klantat till det, fått tunghäfta och fått mig själv att framstå som en efterbliven idiot. Och det värsta är att jag blir så fruktansvärt arg/ledsen/besviken på mig själv för att jag inte bara kan vara sådär skärpt och smart som jag (tro det eller ej) faktiskt kan vara. Fan. Helvete. Även om "det går fler tåg" så har jag missat just DET HÄR tåget, och just det här tåget hade jag gärna klivit på. Just nu känns det mest som att jag ligger på rälsen framför det här jävla tåget och väntar på att det ska köra över mig. Okej, kanske lite väl dramatiskt där, men jag är faktiskt inte helt ute och cyklar med den liknelsen.

Jag måste bara nämna att jag har en underbar vän som lyckas få mig att skratta åt eländet, trots att vårat samtal började med att jag hade gråten i halsen. Tack! Du är helt fantastisk.

små, små steg mot jul. Och små, små steg mot flytten till nya lägenheten. Jag blir galen av att bara gå och vänta, plocka ner små saker i lådor utan att det syns att det händer något. Jag längtar verkligen efter att packa ner allt det där som man använder dagligen, för då vet man att det är riktigt nära. Någon riktig jul blir det nog inte riktigt för mig. Jobbar på julafton, samt dagarna i anslutning till julafton. Och kring nyår så packar vi nog ner vårt liv i lådor som bäst. Knepigt avslut på året, men jag hoppas att nästa jul blir en mer familjär upplevelse. Med en riktig julgran. Det är något jag kommer att sakna där på julafton.

Idag väntar jobb, liksom imorgon och på fredag. Sen har jag min första lediga helg på länge, något jag verkligen ser fram emot. Dock blir den inte riktigt som jag tänkt. När man väl är ledig finns tusen måsten. Känns lite trist, men samtidigt gör det mig glad att kunna hjälpa till och dra mitt strå till stacken.


Och som sagt, jag tänker inte jaga dig i en evighet. Du är inte intresserad av att möta mig ens halvvägs och jag finner ingen anledning att ta på mig någon skuld. Jag tänker inte jaga dig, och du tillhör inte längre mina bekymmer.

Det är ofint att efter en lång tid av tystnad inte berätta om det som gör mig lycklig. Om den som gör mig lycklig.

För snart ett år sen ringde en fin kille till mig och frågade om jag var hans tjej. Det var inte så allt började, men sen dess har jag varit just det. Hans tjej. Och för mig har han varit så mycket mer än bara en pojkvän.

Han är den som får mig att tänka framåt och ta tag i saker som jag annars aldrig hade rört i. Jag vet inte var jag hade varit idag om det inte var för Johan, och jag är glad för att han bidrar till att göra mig till den jag är. Han inspirerar mig och får mig att tänka framåt. Jag har mina sidor som är ganska svåra att älska, och jag är oerhört glad att någon kan älska mig för den jag är som jag samtidigt kan älska lika mycket tillbaka.

Och det är bara en av alla saker..