30 längder i en bassäng med vatten

Jag känner mig faktiskt väldigt nördig när jag säger att jag har börjat gilla idrott i skolan. Kanske inte alla delar av den, men dom delar där man faktiskt måste antränga sig riktigt jävla mycket ! Som idag till exempel, vi hade bad vilket innebär att man antingen måste simma 300 mil eller rädda livet på en docka. Jag valde det förstnämnda. Jag förstod egentligen inte uppgiften, det var någonting om att simma 30 längder eller 30 minuter. Kanske var meningen att vi skulle simma antingen 30 längder eller 30 minuter. Jag forstod faktiskt inte rikitigt. Men jag simmade iaf 30 längder på 30 minuter och därefter var jag närmare döden (det vill säga, jag såg ljuset). I ärlighetens namn, simmning är inte min starka sida. Bröstsim för mig innebär att mina armar flaxar i höjd med vattenytan medan mina ben sjunker en aning (troligtvis är det inte fullt så illa som du just nu föreställer dig), och min andning fungerar inte alls som den ska. Jag har en vag känsla av att det försvårar hela situationen. Vart jag vill komma med det här var att den här "nära döden upplevelsen", det vill säga den totala utmattningen, är någonting som jag faktiskt uppskattar.
Och nej, jag är ingen sportfåne, jag tycker bara om att plåga mig själv till det yttersta.

Och nu var det sportlov. Känns onekligen ganska skönt att lämna alla dammiga gamla skoluppgifter bakom sig och förhoppningsvis börja på något nytt, något fräschare! Ledigheten ska firas ikväll med att slappa. Slappa hårt !
jag råder er att göra samma sak, det är ni säkert värda.

tänk att någon som jag kunde bli något så stort

...något så stort som vice ordförande i Matfors ryttarförenings ungdomsektion. Lilla jag, tänka sig. Och lilla långa Lina är ny ordförande, fantastiskt faktiskt. Det är tänkt att vi genom ett fint samarbete ska få en ännu lite bättre ungdomssektion där förhoppningsvis några fler ska känna sig delaktiga i någonting så viktigt och samtidigt så himla roligt. Jag ska inte trötta ut alla ointresserade.

Nu är jag hemma efter en helg i stallet och hos Joakim med massa mys. Ska träna lite senare med Klara, ska bli trevligt. Det är roligt att jag faktiskt har börjat med en nyttig vana (när mina andra vanor mest handlar om att äta). Jag ångrar lite att jag år den där semlan i lördags, även fast den var god. Och den där chipspåsen som vi delade på, jag och Joakim. Dåligt. Vi kikade på terrorn på elm street, jag tycker helt seriöst att den är jätte läskig. Jag krossade ett stort chips, så rädd blev jag. Det vill med andra ord inte säga lite rädd. Det är troligtvis också den första filmen där Johnny Depp blir till en stort fontän med blod.

tjing

jag tyckte minsann att det luktade gott, och bränt

Gårdagens muffins-bak slutade, om inte i tragedi, så iaf i en mindre katastrof. Istället för att ha ugnen på 200 grader som det skulle vara, hade någon (jag nämner inga namn men det var inte jag) ställt in ugnen på 250 grader. Dom blev alltså brända. Ätbara i vilket fall, allt man behövde göra var att skrapa bort det brända från undersidan av bakverket med en vanlig bordskniv. Det brända på ovansidan var fullt ätbart, säkert cancerframkallande, men ätbart. När Åsa kom hem och klagade lite på joakim för att han inte hade varit i skolan, inte städat osv så nämde joakim att vi faktiskt hade bakat muffins utbrister hon "jag tyckte minsann att det luktade gott!". När Joakim poängterar att dom blev lite brända säger hon "jag tyckte minsann att det luktade lite bränt". Det var skoj.

Nu ska jag till stallet. Nånne behövar mig. Puss o kram




guds bästa gåva till människan

Idag är det fredagen den 13e. Otursdagen. För mig betyder det ingenting.

Igår var det Håkan på stadshuset, så (ursäkta mina fula ord) JÄVLA BRA! Underbart. Jag upphör aldrig att förvånas faktiskt, han är någonting alldeles speciellt den karln. Det är så jag säger det och Kärlek är ett brev skickat tusen gånger fick mina ögon att tåras, ungefär allt man kan önska sig. Och det bästa av allt, jag tog i honom. Först på knät, sen på skon (lite lustigt faktiskt, men jag nådde faktiskt inte längre) och sen en väldigt vacker handskakning, då skakade mina knän.

Jag och Klara var på spinning också igår. Det var längesen jag svettades så mycket överallt. Men väldigt skönt var det, iaf efteråt. Ska definitivt göras igen. Eventuellt Core på söndag. yesyesyes.

Nu ska jag och joakim köpa pizza och muffinsformar. Vi ska baka chokladmuffins, guds bästa gåva till människan.


eftersvettningar

Alltså, hjälp. Jag måste skriva en argumenterande text. Men om vad? Alla ideer kan vara till hjälp.

I eftermiddag ska jag på spinning, sen Håkan. Hoppas jag inte får eftersvettningar

snart händer det

Ja, snart händer det. Efter skolan ska jag minsann traska iväg till friskis och svettis och köpa mig ett årskort. Det är ett stort steg i mitt liv. På torsdag ska vi träna, jag och Klara och sen ska jag på Håkan Håkan Håkan Håkan.

På torsdag mina vänner, på torsdag

Emily Dickinsons liv intresserar mig faktiskt inte alls

Skola, som vanligt. Imorse önskade jag mig feber, huvudvärk, mensvärk, annan värk, vad fan som helst! bara jag kunde få stanna hemma. Men när man önskar det som mest mår man som bäst. Såklart. Sjukligt trött räknas tydligen inte. Så jag klev upp ur min varma säng och satte ner fötterna på det kalla golvet (mot min vilja) och klädde på mig så mkt kläder att det till slut inte gick att urskilja några som helst former av min kropp. Ut med hunden, kände mig döende. Alldeles för många minus ( tror att det rörde sig om kring 15 sådana grader. Men när allt väl var gjort kändes det inte lika jobbigt längre, lite varmare under fötterna lite mer lust att äta frukost men fortfarande ingen större lust att gå till skolan.

Men nu sitter jag här iaf, gör något helt annat än jag borde. Om två veckor har vi redovisning om Emily Dickinson, vi har bestämt oss för att göra ett helfestligt bildspel. Eller ett bildspel bara, mindre helfestligt. Intresserar mig inte överdrivet mycket, fatiskt. Tids nog kanske jag iaf finner det mindre plågsamt. Inte nu. Tydligen blev hon bara 56 år, mer intressant. Dog folk av ålderdom då? Eller vad? Kanske borde kollas upp. Hmm...

Igår, oorganiserat, oenagerat men ändå helt okej. Det är bara en dag.
1st årkort på friskis och svettis
1st krukväxt
1st presentkort på IKEA
4st söta skålar
1st Håkan biljett
MONEYMONEYMONEY (=skorna jag gått och suktat över länge nog nu)

Leverpastej

födelsedag och argumenterande texter

Idag fyller jag 18 år, tänka sig. Jag har plågat min familj i 18 långa år, mer eller mindre. Nu ska jag börja snusa och röka jättemkt, och varför? Jo, för att jag kan!

Just nu har jag svenska, uppenbarligen väldigt aktiv. Meningen är att vi ska komma på någonting att argumentera för eller emot och sedan skriva en argumenterande text. Jag har inte kommit på någonting (förslag någon?) så jag skriver enbart väldigt seriösa texter. Funderar på om jag kanske ska skicka in texten nedan till ST, vad tror ni ? Jag blir säkert oerhört omtyckt, säkert en riktig kändis.


Hastighetsbegränsning för hästar


Dagligen passerar det hästar, troligtvis genmanipulerade, förbi mitt hus i en ryslig hastighet. Detta är inte okej! Inte nog med att dessa förskräckliga djur rusar förbi mitt hem, utan att så mycket som hälsa, de lämnar också sin avföring i en stor hög strax utanför min bostad. Ska det vara på det här viset? Vi måste sätta stopp för dessa köttiga bestar!


Helgen slutade på en bättre sätt än den började iaf. Nånne har haft kolik, inte okej. Igår började jag känna igen honom, hungrig, pigg och lite smågrinig. Helgen har bestått av många promenader, förhoppningsvis har det kanske förbättrat min kondition något (isf har det hela fört med sig någonting som inte var helt och hållet skit). Lilla vännen. 

Jag hoppas ni får en lika bra dag som jag tänker ha, med enorma mängder tårta (gottgott).


torsdagar dödar mig långsamt

Jag är nog ganska lat när allt kommer omkring. Idag är det ju tyvärr torsdag, veckans längsta och trögaste dag ( kanske just för att den är superlång). Att börja halv nio på morgonen och sluta tjugo över fyra är något som verkligen dödar mig långsamt.  Egentligen borde jag ju inte klaga. Om jag jämför med min mor som börja klockan 8 på morgonen och inte får sluta förrän klockan är 18.00, så är ju våra dagar ganska slappa. Men jag kan inte hålla mig från att klaga lite iaf. Ja, jag hatar torsdagar.

Jag ska börja träna, det ska jag !

Helgen kommer att bestå av muffinsbak, gos, bio (?) och lite rida såklart. Om någon har nått bättre förslag på nått extremt skoj kan denne vänlige person höra av sig bäst fan den vill, jag tänker ändå inte svara i telefon.


Jag fick nya skor av mamma igår. Snäll mor.


puss o pill


körkortsefterbliven

Jag och mamma var ute och övningskörde lite idag. Det hela resulterade i en hel del panik, ilska och skrik. Mest skrik.

Jag ska vara helt ärlig, jag är troligtvis helt körkortsefterbliven. Jag kan inte sätta fingret på vad det är som inte går, det innefattar ett väldigt stort område av krångligheter. Det går bara inte. Jag beundrar mammas tålamod, att hon inte bara kastar ut mig ur bilen och låter mig promenera hem i kylan, trots att jag skriker ( då menar jag verkligen skriker som i vrålar ungefär) att jag inte kan nånting och att det är en omöjlighet att jag någonsin ska kunna lära mig detta eftersom jag inte kan det efter så många gånger (det rör sig om ca 4-5 försök). I all min frustration biter jag dessutom tag i ratten ( ja, jag biter med mina tänder i den runda grejen som man styr med) för att förhindra eventuell totalt förstörelse av bilen, då jag kommit på att det nog trots allt är bilens fel och inte mitt eget. Jag avslutar sedan det hela med att bara vråla, ganska osammanhängande. Tro mig, jag är en syn för gudarna. Det är tur att mamma inte kan hantera varken youtube eller en filmkamera, annars hade det varit allmänt känt vid dethär laget och jag hade varit inlagd på ett stort sjukhus iförd en krama-mig-själv-tröja.

Mina läppar torkar ut i den här kylan, idomin är min bäste vän. Trots att detta vita sekret får mig att se mer död än levande ut. Dock fuktig. Superbt.

Ha en vansinnig natt !

fräulein köhler har skapat en ny blogg

Inom en snar framtid kommer jag troligvtis att börja skriva viktiga, intressant eller mindre viktiga och intressanta saker här. Kan dock inte svära på när.

Om någon (mot förmodan) läser detta och inte känner mig kan jag nämna att jag tillhör den typen av människor som verkligen inte kan kallas för nattuggla då jag 9 gånger av tio redan slocknat inna klockan närmat sig 23.00 av bekväma skäl. Sömn är till för att utnyttjas fram till klockan 6, eventuellt halv sju (i somliga fall så länge som sju) på morgonen då man definitivt bör stiga upp och ägna sig åt morgongymnastiken. 

ha en fruktansvärd natt mina vänner, må ni drömma många hemska drömmar om rabiesostar. 


Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0