Didn't I know, and couldn't I see

Det är enklast att älska när man vet att man kommer att bli älskad tillbaka, eller när offret för ans kärlek inte kan försvara sig. På så sätt slipper man oroa sig för att bli sårad. Föräldrar är ju (oftast) en sådan källa till kärlek. Det spelar i de flesta fall ingen roll vad du gör, hur du ser ut eller vad du gjort så kommer de fortfarande att älska dig, för vad som än händer kan de aldrig göra din födsel ogjord, och du kommer alltid att vara deras barn. På ungefär samma sätt kan man älska ett djur. Ett djur kan inte försvara sig mot din kärlek, en häst eller hund kommer inte att säga "jag är ledsen, men jag har inte samma känslor för dig längre" eller "jag har träffat en annan". Och visst kan det hända att Busse kanske hatar mig, men han är iaf inte kapabel att säga någonting och inte speciellt bra på att visa det om nu fallet är så, och det gör mig faktiskt lycklig.

Men allt annat är ungefär skit och jag har ärligt talat ingen aning om jag är blind, eller om jag är paranoid. kanske båda delarna och det vore ju om möjligt ännu värre. Kan det vara värre än så.


ja, det kan det.

tjing


tro det eller ej, men det är faktiskt sommar

jag är en hemsk människa, jag erkänner det. Jag uppdaterar väldigt sällan min blogg, är lat och smygtjock, äter dåligt och hör sällan av mig till mina vänner. I hopp om att någon av dessa läser kommer här en uppriktig ursäkt, och ursäktar samtidigt att den ursäkten kommer just här.

Jag älskar er, det gör jag verkligen. Mer än ni tror. Jag är dålig på att ta mig tid, glömmer och skäms sedan för mycket för att våga ringa (någonting som egentligen är oerhört enkelt), och jag menar det verkligen när jag säger det. Förlåt, jääte mycket förlåt.

Idag har jag jobbat hela långa dagen, 11.15-19.45. För lite tid att göra något innan och för trött för att göra någonting efteråt. Var iaf till Busse både innan och efter. Hans ben som tidigare varit riktigt svullet har nu faktiskt bättrat sig en aning. Jag kan inte säga att han är speciellt halt. Knöligt när det blir problem med sår, speciellt eftersom jag är rädd för blod. Jag ser detta som terapi. Vi har promenerat en hel del de senaste dagarna och det har faktiskt hjälpt svullnaden att gå ner riktigt mycket måste jag säga. Idag slog vi ihjäl en hel massa flugor på en gång och promenerade ner till föreningen så att han för andra gången i sitt liv fick kika på stora ridbanan och allt läskigt som kan tänkas finnas där. Jag la ut en bom för att kolla om han vågade gå över den, och efter att ha tvekat lite en gång klev han över den, ganska sansat måste jag säga! Stoppade dit en till, och han klev över den med. Sedan fick det faktiskt räcka. Lydig är han också, den lille kusen. Stannar när jag stannar, går när jag går och följer mig som en hund. Han är så charmig, min lilla kille! Hoppas nu att allt ska bli bra fort, så vi kan börja rida lite på rikigt.

Kommer att jobba rätt mycket i juli, money money money. Fast jag kommer vara sveriges blekaste tjej.

 I morgon bär det av till stan för att inhandla lite kläder tror jag bestämt!

hey

skyll dig själv, inget händer här

Jag behöver en smäll.


löften är till för att hållas

Det kan hända att jag är norra europas gnälligaste tjej, men jag anser i ärlighetens namn att jag har all anledning att vara gnällig. Allt jag kräver är ärlighet, att hålla sina löften och lite jävla respekt för andra människor. Speciellt för människor som kastar bort sina sista ören i hopp om att kanske få ett livstecken, för att sedan förstå att något sådant inte kommer att framträda. Slutsats? Människan sover ? Varje normalt funtad person skulle ju anta det, vilket även jag gjorde. Var fallet så? Svaret är nej. Antagligen hade personen i fråga någonting mycket bättre för sig, och jag vill nog faktiskt inte veta vad.

Så, till dig : behöver inte du mig, så behöver jag heller inte dig. Ha en trevlig dag!

Ska jobba sedan. 18-22. sen hem och sova. Imorgon bär det av till kliniken med Akilles. Hoppas på det bästa!


Puss på alla !

(utom dig din sate) fuck you, fuck you very very much

ursäkta fördröjningen

men jag har verkligen inte känt mig redo riktigt än. Och jag vet inte om det här kommer att bli det fetaste inlägget någonsin som mina (typ 2?) trogna läsare så länge väntat på .  Brist på ork.

jag mjukstartar med att göra en sån här dryg inledning, i stil med "idag har jag blablablabbbla blaaa...." men byter ut idag mot igår.  Alltså, igår åkte jag bil med carrå, mitt ut i skogen med syfte att hälsa på och provrida Busse k. som ä en varmblods valack på 4 år som jag eventuellt kommer att ta hem över sommaren och skrutta runt i skogen och ha massa kul med.

Mötet med Busse kan beskrivas med det klassiska "kärlek vid första ögonkastet" ungefär. Han är enormt söt och har utan tvekan ett hjärta av guld. Väldigt kärvänlig men med dålig koll på vart han sätter fötterna (han klev på och över mig ett flertal gånger) men som sagt väldigt söt. TIll en början väldigt stel och vinglig, men efter ett tag kändes det ju helt normalt. Han är ju inte  utbildad men verkade, så mycket jag såg av det hela, vara väldigt villig att lära sig och verkade inte heller ha särskilt svårt för det. Jag kanske kan få till en liten bild inom kort.

Måste tilläga att han har ett och ett halvt öra, mycket charmigt.

Nu Elli bör jag nog skriva någonting som kan intressera dig (hitills lite torrt på den fronten) då du troligtvis är min enda stammis. Jag kan inleda med att infformera fröken om att det bjuds på fisk till lunch idag och att jag inte har en aning om vad min parafras ska handla om. Egentligen skull jag kunna säga det här till dig face to face, eftersom du sitter placerad vid datorn next to mine, och jag vet att jag redan informerat om fisken men jag hade inget bättre.
Jag tycker om dig ! puss


mjau, jag längtar efter PENGAR

MONEY (engelska ordet för pengar)

jag är en fena på att uppdatera

ville bara informera mina fans om att det mycket snart kommer att komma upp världens FETASTE INLÄGG, very soon.

Puss och pill

andas, jag kan inte andas, jag kan inte andas, när min näsa inte fungerar!

Jag älskar att vakna på morgonen med munnen öppen (sandpapperstunga) av den enkla anledningen att min näsa är obrukbar. Kort och gott, vårförkylningen har nått marias näsa.

Gårdagen var helt okej trevlig, inledde kvällen med att kolla på film och äta lite av godiset i den 1kg(!) tunga påsen som jag faktiskt betalat. Sedan tog jag med mig min make och en cykel och for till Ellienojr och träffade en del roliga flickor (pratade inte så mycket med det motsatta könet så jag kan inte utlåta mig om den saken).

Ska väl snart till stallet och rida lite på min galenpanna. Ska väl ut och göra honom riktigt trött, han har en extrem mängd överskottsenergi.

Ps. Nu är det maj.

ellinor ljunglök är alltid sen

...detta beror på att fröken fräken har ett förhållande med sin säng.

Svenska nu, letar information om Albert Camus som fick nobelpriset i litteratur 1957. Ska läsa boken Främlingen som han skrev 1942. för mycket information. Vet ni någonting om boken/författaren , någonting intressant som jag kan använda mig av så får ni hemskt gärna delge mig denna information. "Snälla,snälla,snälla,snällaaa! Jag ber dig snälla snälla snälla snällaaa!"


puss o pill


jag är fortfarande kär och galen

Efter drygt ett och ett halvt år kan jag fortfarande inte slita mig och pussar i nacken är fortfarande det bästa jag vet.

Vaknade för några timmar sen. Har under natten blivit armbågad, bland annat i huvet ett flertal gånger. Drömde dessutom konstiga drömmar. En av dom hade ett luddigt innehåll som, om jag minns rätt, handlade om att jag och Klara befann oss i Spanien hos hennes biologiska familj. Lustigt nog har jag känt Klara i snart 12 år och har aldrig hört någonting om att hon skulle vara adopterad, och jag kan inte påstå att hon ser speciellt spansk ut. Kan det bero på att hon läste spanska på högstadiet och att hon eventuellt kan ha försökt lära mig diverse spanska ord (det enda jag minns är tofflor), kan detta vara kopplingen mellan Klara och spanien?

Påsken har jag tillbringat i Vigge tillsammans med Joakim och hans familj i deras stuga i Vigge. Långfredagen blev lång.  Angling och pimpling är kanske inte det roligaste jag kan tänka mig, faktiskt. Men man fick ju trots allt fika, så jag överlevde.

Idag ska jag rida lite, och ha två lektioner.
TREVLANS

                                                         


fyndig rubrik

Det finns inget så juvligt som falsksång på morgonen, iaf så länge det är jag som utövar den. Just nu sjunger/skriker jag "känn ingen sorg för mig göteborg" och det är allt annat än vackert (dock väldigt uppiggande) men ack så härligt. Och ni kan vara lugna, det är ingen annan än min (stackars) hund som får stå ut med min skönsång. Och nu kommer en vän med en bil. Jag blir så glad !

Nu är det bara dagens två lektioner kvar. Försökte göra matteläxan igår men jag fattade lika mycket som en kamel i en skidbacke. Jag gav upp, hoppas jag fattar mer efter dagens lektion . Ska även redovisa mitt APU projekt. Och jag hoppas att min redovisning blir tydlig, seriös och grymt bra!... vilket jag starkt betvivlar. Ha inga förhoppningar.

Efter skolan ska jag nog handla en present åt my mother som fyller 42 år på måndag och eftersom jag åker imorgon och inte kommer hem förrän på söndag så är idag sista dagen att lyckas fixa en present. Sork-Carro fyller också år på måndag. Herregud vad folk måste fylla år helt plötsligt. Grattisgrattisgrattis.


Nu ska jag leta reda på ett par strumpor och sen ska jag minsann gå till skolan och göra det bästa av dagen.

2 dagar till i fångenskap

Två lektioner idag, två lektioner i morgon. sen väntar friheten! Påsklov är guds gåva till människan (eller kanske jesus gåva till människan? "nu ska jag dö,återuppstå och hela kalaset. Ni får påsklov medan jag krånglar med det"). Det är min övertygelse.
På torsdagförsvinner jag till Vigge (jag vet ! Hela vägen till vigge. 1000 mil) med joakim och hans familj för att påska. Jag hoppas att det bjuds på god mat och massa godis, annars lägger jag mig i fosterställning ute i trädgården och gråter högt så att det stör eventuella grannar. 4 dagar utan hästar, vilken semester.

Igår klippte jag av mig lie hår, eller rättare sagt min frisör. Jag har äntligen hittat en frisör som jag trivs sådär toppen bra med! Super är hon. Så ett tips till alla med problem att få håret som dom vill ha det: Salong Purple (min frisör heter Sara) . lite gratis reklam.

men nu kom von klemmi till skolan, då ska jag minsann pussas.

tjingeling

flexibelt

flexibelt? vad fan är det för ord? Vem kom på det ?

Nu har jag *hemlishemlishemlishemlis*! den du. Nu är det bara att vänta och se. Jag tänker inte ha alldeles för höga förhopnningar för ärligt talat så sköttet jag inte det där speciellt bra alls. Det finns 4 sidor av mig. En helgalen som enbart visas upp för närmast sörjande. En halvgalen som visas upp titt som tätt bland flyktigt bekanta. Sen har vi den sidan av mig som försöker vara helseriös men tappar tråden och låter enbart otroligt förvirrad (för att inte nämna stum), dessvärre är det just den här sidan som visas upp när det allra minst behövs. Sen har vi en seriös, och då menar jag verkligen jätteseriös och extremt (nästan äckligt) trevlig. Var finns den sistnämda när man behöver den?

Det är allt jag tänker säga för dagen.
 
Tjingeling

kanske det jobbigaste någonsin

Igår var jag på cirkelfys. Det var extremt jobbigt. Jag dog något, mina armar bad om nåd och nu är mina biceps stora som apelsiner. Igår kväll kunde dom dessutom inte sluta vara hårda som stenbumlingar. Jag var helt övertygad om att jag skulle dö, men kul var det ! Till råga på allt som hade jag glömt min vattenflaska hemma, inte rätt tillfälle att göra det ! Som tur var fick jag dela med Lina.

Jag ville bara dela mina upplevelser av cirkelfys med er!

Ha det bra, nu ska jag göra nån nytta.

Tjing!

När ska jag lära mig?

Idag har vi haft ungdomssektions möte för första gången med den nya styrelsen. Det gick okej. Många idéer som jag verkligen hoppas kommer att genomföras. Det är roligt när det kommer folk på mötena som man inte sett på länge och av olika anledningar inte varit med på mötena på ett tag kommer igen. Just den här gången var det Karin som var med. Det var så längesen vi umgicks känns det som, det är knepigt detdär, ett tag umgås man riktigt mycket och sen helt plötsligt vet man inte vad som händer. Sen träffas man nästan aldrig och samtalen man har blir liksom korta och opersonliga. Men idag fick jag se mer av den "nya" Karin, den Karin som faktiskt kan vara rikitigt seriös (även i mitt sällskap) och som verkligen har många bra idéer och dessutom blivit riktigt duktig på att framföra dem på ett bra sätt. Jag hoppas verkligen att vi får se mer av henne i framtiden. Sånna människor behövs, dessutom har jag saknat min Kaka.

Efter mötet hade jag tänkt att åka in till Nacksta och friskis för att lite hurtigt  ta och träna lite. Men slavrig som jag är upptäcker jag när jag kommer in till stan att min plånbok (med träningskortet) inte alls befinner sig i min ryggsäck som jag trodde. Den befinner sig i själva verket hemma hos Joakim, i min andra väska. Så, varför lär jag mig aldrig? Varför ha två väskor? (för att innehållet inte fick plats i en väska) Varför inte kolla innan men åker så att allt var med? (hade inte tid) När ska jag lära mig? Mitt slarv kommer döda mig en vacker dag, eller iaf göra mig fet.

Igår tvingade Joakim med mig till Pipeline och tråkig som jag är tyckte jag naturligtvis att det var fruktansvärt jobbigt att behöva göra något. Speciellt när detta innebar att komma ut bland folk då jag har en så kallad fetochful-period. Detta innebär att jag oavsett vad jag gör med håret, om jag sminkar mig eller inte sminkar mig, hur mycket jag tränar eller vilka kläder jag tar på mig fortfarande känner mig lika grotesk. Att vara bland folk då känns mindre kul, dock har Joakim försökt övertyga mig om att man inte bara kan sitta hemma och kolla på filmer hela helgerna (jag anser det) så det var bara att göra det bästa av situationen och helt enkelt följa med, samt klaga högt över hur jobbigt det skulle bli.  Det blev inte så farligt. Joakim ville främst se Nederbörd. Det var trevligt, mysigt, mjaa bra helt enkelt.

Har ingen aning om vad kvällen kommer att bjuda på. Långpromenad lär nördigt och trevligt. Jag är lillgammal.



Ha en trevlig lördag.
 


vår is in the air

För första gången på någon vecka nu tänker jag vara positivt. Det är vår i luften nu, inte så att det luktar kräks och bajs, men iaf så att solen skiner, snön tinar och helt plötsligt dyker det upp nya bajshögar som man inte sett förut i hästarnas hagar. För att inte nämna allt hår! Våren är verkligen en årstid som gång på gång förvånar mig. Man visste inte att det kunde finnas så mycket bajs överallt, man har glömt hur solen känns och man upptäcker att man underskattat våra fyrbenta vänners vinterpäls. Nu har dom små liven ändå inte börjat fälla som galningar än, och jag tycker redan att jag är mer hårbeklädd än hästen när jag borstat klart.

Idag red jag lektion. NoHim hade damp. Han befann sig mer i luften än på marken och idag inte bara när vi skulle fatta galopp utan även när han inte fick fatta galopp, när någon kom för nära eller bara i brist på annat kul att syssla med. Han engagerade iaf sina bakben, fast på en helt annan nivå än vad som var tänkt. Han var dock inte ensam om att vara vild and crazy. Vårkänslor. Just nu minns jag varför jag inte gillar våren så mycket.

I morgon ska jag och Carro på spinning, hoppas det blir jobbigt. Ska troligtvis träna på fredag också (för att jag är galen), samt söndag. Om någon vill följa med är det bara att hojta till (jag är dessutom öppen för förslag).

Nu ska jag kissa och borsta tänderna, sen ska jag dö lite i min säng. Ha en trevligt natt!


06.30 lördag, gröt och en riktig hurtbulle

Ibland förvånar jag mig själv faktiskt, igår var en sådan dag. Jag bestämde mig helt enkelt för att kliva upp halv sju på morgonen för att äta frukost, läsa lite och sedan promenera ner till friskis och träna. Styrka/medel blev det idag. Det enda som faktiskt oroar mig är att jag ska bli rikitgt biffig. Muskler är bra, kan till o med vara ganska snyggt, men till en viss gräns!

I torsdags var jag och Carro och tränade, det är faktiskt roligare när man är två (speciellt när man är två som inte har någon kordination över huvudtaget), man känner sig ite lika dålig när man kan skratta åt situationen med någon.

Igår köpte jag nya ridstövlar, 2495:- vinkade adjö till mig och nu ligger det en stor kartong med ett innhåll gjort av läder på min soffa (fråga inte varför den ligger i soffan). Najs najs najs. Hjälmen jag ville ha fanns inte i min storlek, iaf inte i den färgen jag ville ha. Känns inte lika bra, men det ordnar sig nog.



i kartongen och allt

30 längder i en bassäng med vatten

Jag känner mig faktiskt väldigt nördig när jag säger att jag har börjat gilla idrott i skolan. Kanske inte alla delar av den, men dom delar där man faktiskt måste antränga sig riktigt jävla mycket ! Som idag till exempel, vi hade bad vilket innebär att man antingen måste simma 300 mil eller rädda livet på en docka. Jag valde det förstnämnda. Jag förstod egentligen inte uppgiften, det var någonting om att simma 30 längder eller 30 minuter. Kanske var meningen att vi skulle simma antingen 30 längder eller 30 minuter. Jag forstod faktiskt inte rikitigt. Men jag simmade iaf 30 längder på 30 minuter och därefter var jag närmare döden (det vill säga, jag såg ljuset). I ärlighetens namn, simmning är inte min starka sida. Bröstsim för mig innebär att mina armar flaxar i höjd med vattenytan medan mina ben sjunker en aning (troligtvis är det inte fullt så illa som du just nu föreställer dig), och min andning fungerar inte alls som den ska. Jag har en vag känsla av att det försvårar hela situationen. Vart jag vill komma med det här var att den här "nära döden upplevelsen", det vill säga den totala utmattningen, är någonting som jag faktiskt uppskattar.
Och nej, jag är ingen sportfåne, jag tycker bara om att plåga mig själv till det yttersta.

Och nu var det sportlov. Känns onekligen ganska skönt att lämna alla dammiga gamla skoluppgifter bakom sig och förhoppningsvis börja på något nytt, något fräschare! Ledigheten ska firas ikväll med att slappa. Slappa hårt !
jag råder er att göra samma sak, det är ni säkert värda.

tänk att någon som jag kunde bli något så stort

...något så stort som vice ordförande i Matfors ryttarförenings ungdomsektion. Lilla jag, tänka sig. Och lilla långa Lina är ny ordförande, fantastiskt faktiskt. Det är tänkt att vi genom ett fint samarbete ska få en ännu lite bättre ungdomssektion där förhoppningsvis några fler ska känna sig delaktiga i någonting så viktigt och samtidigt så himla roligt. Jag ska inte trötta ut alla ointresserade.

Nu är jag hemma efter en helg i stallet och hos Joakim med massa mys. Ska träna lite senare med Klara, ska bli trevligt. Det är roligt att jag faktiskt har börjat med en nyttig vana (när mina andra vanor mest handlar om att äta). Jag ångrar lite att jag år den där semlan i lördags, även fast den var god. Och den där chipspåsen som vi delade på, jag och Joakim. Dåligt. Vi kikade på terrorn på elm street, jag tycker helt seriöst att den är jätte läskig. Jag krossade ett stort chips, så rädd blev jag. Det vill med andra ord inte säga lite rädd. Det är troligtvis också den första filmen där Johnny Depp blir till en stort fontän med blod.

tjing

jag tyckte minsann att det luktade gott, och bränt

Gårdagens muffins-bak slutade, om inte i tragedi, så iaf i en mindre katastrof. Istället för att ha ugnen på 200 grader som det skulle vara, hade någon (jag nämner inga namn men det var inte jag) ställt in ugnen på 250 grader. Dom blev alltså brända. Ätbara i vilket fall, allt man behövde göra var att skrapa bort det brända från undersidan av bakverket med en vanlig bordskniv. Det brända på ovansidan var fullt ätbart, säkert cancerframkallande, men ätbart. När Åsa kom hem och klagade lite på joakim för att han inte hade varit i skolan, inte städat osv så nämde joakim att vi faktiskt hade bakat muffins utbrister hon "jag tyckte minsann att det luktade gott!". När Joakim poängterar att dom blev lite brända säger hon "jag tyckte minsann att det luktade lite bränt". Det var skoj.

Nu ska jag till stallet. Nånne behövar mig. Puss o kram




guds bästa gåva till människan

Idag är det fredagen den 13e. Otursdagen. För mig betyder det ingenting.

Igår var det Håkan på stadshuset, så (ursäkta mina fula ord) JÄVLA BRA! Underbart. Jag upphör aldrig att förvånas faktiskt, han är någonting alldeles speciellt den karln. Det är så jag säger det och Kärlek är ett brev skickat tusen gånger fick mina ögon att tåras, ungefär allt man kan önska sig. Och det bästa av allt, jag tog i honom. Först på knät, sen på skon (lite lustigt faktiskt, men jag nådde faktiskt inte längre) och sen en väldigt vacker handskakning, då skakade mina knän.

Jag och Klara var på spinning också igår. Det var längesen jag svettades så mycket överallt. Men väldigt skönt var det, iaf efteråt. Ska definitivt göras igen. Eventuellt Core på söndag. yesyesyes.

Nu ska jag och joakim köpa pizza och muffinsformar. Vi ska baka chokladmuffins, guds bästa gåva till människan.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0